och på nåt sätt...

så säger kroppen i från... det är därför jag fick ångestkänslor idag innan seminariet började. Tryck över bröstet och svårt att andas. Jag tar det mesta på lite för stort allvar. I vissa stunder är det bra, men ibland blir det lite för mycket. Som nu. Då blir det bara ledsamt och tråkigt och jobbigt... trots at solen lyser och värmen skvallrar om ballerinaskor och solbruna armar. Jag måste plugga. Jag måste träna. Jag måste jobba. Och ändå räcker det inte till. Hur mycket man än gör så det blir det aldrig tillräckligt bra....



Men imorrn ska jag iaf träffa sötnötsevelina och få min guldtröja a la 2008!


Dagens soundtrack #2: Elin Sigvardsson - Save me from myself (homesick version)


image79

Lätt att sola med en stor röd sak i vägen...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0