som är fel
så känner jag jämt
jag har damm i mina vener
daterad som ett skämt



det är mest bara fragment
som dyker upp som jag inte kan knyta ihop
som att det gör ont
att förlora något man hållt kär
som att förklara för någon man tycker om
att man är ledsen för att man glidit isär
att alla de där orden om ensamhet och
utanförskap egentligen bottnar i
en vänskap man slarvat bort
att det gör så jävla ont att försöka
men aldrig få något tillbaka
och att försöken blir mindre och färre
eftersom de ändå inte verkar spela någon roll
att hjärtat krymper lite för varje gång
man blir lämnad kvar eller därhän
för någon annans skull
och det är svårt att förstå att allt kanske började
en gång den där sommaren för snart två
innebandysäsonger sen
när vägarna gick åt skilda håll
och jag ville testa något nytt
ville inte fastna i samma hjulspår
och nu är det ännu längre mellan oss
trots att vägarna av plast återigen korsas
och det är mitt fel
det mitt fel att jag ville äta kakan
men ändå ha de där chokladbitarna kvar
de som liksom gör hela kakan
och kunde jag skulle jag säga det
säga att utan en sådan vänskap är man ingenting
men jag är för feg
eller för äregirig
och nu sitter jag här i min ensamhet
och är en av alla dom som tycker det var bättre förr
men så är det också så M att
för mig är du dom där chokladbitarna




Dagens soundtrack #3: Kent - Visslaren