Så säg...

som det är
för den här gången krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna





det är väl inte så konstigt kanske
att man är stel som ett åderbråck
när man bor i campus kallaste lägenhet
det tar ett par timmar innan kroppen är så pass varm
att den går att fälla ut i normalt läge
och benhinnor och knän blivit tillräckligt smorda
för att fungera utan smärta...

funderar på bio idag
har gratis biljett
och en pappa med plånboken full av
femhundralappar att stoppa i sin dotters hand
det är jobbigt läge att va stundent!

annars planerar jag för nästa tatuering
istället för att läsa kurslitteratur
Ha!




för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?





Dagens soundtrack: Frida Hyvönen - Dirty dancing


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0