Oi, enough with the poodles already...


Vipers - Jönköping 5-6 efter sudden... Det hade man inte riktigt förväntat sig... En himla massa mål på väldigt få minuter ett tag. Och massa tid spenderad med MiniMe (aka prinsessan aka sötnöten aka Lillemmie aka evelina). Kärt barn har många namn. Först innebandy, sen pommesprovning på MAX. Får kanske hoppas att ingen riktigt hörde vad vi sa. Kan lätt misstolkas!

Snart dags för JVM-final. Sverige där var inte heller något man riktigt förväntat sig...

Och andra saker är inte heller riktigt vad man förväntade sig..

30 dagar... sen fyller jag år. Och jag tänker inte fira ett dugg!!! Det räcker nu, jag vill inte bli äldre. Kan man ha medelålderskris vid 23?
Och den 23:e januari kl 0800 sänder vi alla MiniMe en tanke. Då blir hon nerdrogad och får en slang nerstoppad genom halsen. Sen ska hon prata rosa moln och lila enhörningar med farbror doktorn. Det låter mindre trevligt....



Nää, det blir nog inte vettigare än såhär. Hockey NU!...( Mårts är kung! Men som HV-fan så visste jag redan det...)



Dagens soundtrack: Johnossi - Execution song



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0