piss o pest o senapsgas...

hela min uppenbarelse är ett stort jävla svärord. Är så arg. Ledsen. Men framför allt besviken. Vad fan ska man behöva göra?!
Hur många fler gånger ska jag ta, att köra hem med suddiga blick för alla tårar som rinner? Det måste ju finnas en gräns någonstans, även för mig, för hur mycket förnedring man kan ta...


I dont want to feel like I dont have a future
I dont want to feel like its an end of a summer
Lets not fall back to slepp like we used to
Dont want to wake up knowing I dont have a future


Impossible. Your love is something I cannot remember...


Dont want to see the same pictures all over
And Ive been standing on the same spot now since its been over
Cause someone promised me a new chance
Yes you promised
Dont want to wake up knowing I dont have a future




Och Du, fattar inte Du att det är nu som Du måste komma tillbaka
in i mitt liv
att det är nu du ska måla min gråa värld himmelsblå
ge mig pikar om mina barnsliga vanor
och gnälla på kaffe som inte är starkt nog
eller hålla om mig sådär hårt
som bara Du kan
det är viktigt för min överlevnad
har Du inte förstått det efter alla dessa år
efter alla gånger Du lämnat mig
för att återvända som om ingenting hänt
det är dags för Dig att inse det nu
och återvända det där mobilnumret
som står under E


Stay out of love until you ready
stay out of love cause it scares you




Dagens soundtrack: Shout out louds - Impossible




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0