but you don't...

really care for music
do ya?!



ajaj




har du någon gång varit förälskad? visst är det fruktansvärt? det gör en så sårbar. det öppnar upp bröstet och det öppnar upp hjärtat och det betyder att någon kan ta sig in i dig och röra till allt. man bygger upp alla dessa försvarssystem. man bygger upp en hel rustning, under flera år, så att ingen ska kunna skada en, och sedan kommer en dum person, som är precis som alla andra dumma personer som kommer och går i ens liv... och man ger den personen en bit av sig själv. och den har inte frågat efter det. den gör något dumt en dag, som att kyssa dig, eller le mot dig, och sedan är inte livet ditt eget längre. kärleken tar gisslan. den kommer åt en. den äter upp en och lämnar en gråtandes i mörkret, så att en enkel fras som "vi kanske bara borde vara vänner" eller "har du tänkt på?" förvandlas till glassplitter som tränger sig in i hjärtat. det gör ont. och det är inte bara inbillning. det sitter inte bara i huvudet. det är en själslig smärta, en riktig "ta sig in i dig och slita dig i stycken"-smärta. jag hatar kärleken. Neil Gaiman




nej tack till träningen idag
men gärna ja tack till att hitta tillbaka
till kreativiteten
och den man en gång var...





Dagens soundtrack #2: Adrianne - 10 000 stones





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0