Time won't wait...

so I guess
that it's all too late






och ibland är det skönt att ha någon
någon så som mange
som kan konstatera det man redan
förstått
förklara saker och ting
och även om det är trist att förstå
så blir det i långa loppet
något enklare
att förstå att till syvende och sist
är det bara en själv man har att lita på
det kan ju tyckas en smula
pessimistiskt
jag skulle mer säga att det är realism
så vi kan lugnt konstatera
att jag kommer bli den där
galna tanten med alla katterna
som folket pratar om i kön på ica
eller valfri annan mataffär


och nej
det gjorde inte särskilt ont
förutom den stora stjärnan
att fylla i den var inget jag liksom
skulle göra till en vana
om man säger så...






Dagens soundtrack: Neverstore - Waiting




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

englabarn

- and to know me as hardly golden is to know me all wrong, they were -

RSS 2.0