gör att stjärnorna märks lite mer





och jag är på väg in i en sådan där
deppig period
igen
och då visar det sig att älskade kusin vitamin
fått åka in till sjukhuset och operera blindtarmen
och en operation som i vanliga fall tar fyrtiofem minuter
tog istället fyra timmar
och större delen av dagen har jag gått med katastroftankar
i huvudet
för det är ju så jag fungerar
och hur lameass det än kan låta
så fick jag flashbacks till emelies begravning
och jag hör själv hur dumt det låter
att tänka så för en blindtarm
men det får inte hända henne någonting
för då går jag sönder helt
och då finns det ingen väg tillbaka

men nu har jag iallafall fått prata med henne i telefon
och hon lät pigg
så då kan jag kanske ta mig till innebandyträningen
och göra en väldigt mycket bättre träning än igår






Dagens soundtrack: Lars W - Vänner