kan inte sluta gå
hjärtat sitter utanpå
slår inte som det brukar slå
i ett ensamt rum
en sekund blir tusen år
för ljus att nå
så djupa sår
sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
men jag vänder om än en gång
orden fastnar halvvägs
jag vet inte hur jag bär mig åt
samma gamla visa
men vet inte vad det är för låt





jag hoppas på att femtio minuter löpband
plus benstyrka ska göra att jag får sova i natt
annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra
fast det är ju trevligt att min kära gamla vän
sömnproblem visar sig när den inte direkt
påverkar arbete eller studier
det är jag ju en smula tacksam för

idag har jag faktiskt umgåtts med folk
mina kära kusin vitaminer
på onsdag har vi bestämt oss för att lämna
femtioskyltarna
tror inte någon anar hur tacksam jag är för det
på lördag blir det kalmar
håkan hellström the ark och hotellrum med sweetmarie
och på onsdag tar jag semester och flyttar hem
ett par dagar
passar hund katt och hästar
kanske får jag sova ordentligt igen...





jag har gått så långt
nästan blivit van
historien upprepar sig och slutar alltid likadant
sidan som går vidare har någon redan rivit av
så jag griper tag i vita blad
om inte jag var feg
om inte du var den som hade rätt
hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett
samma gamla visa
men vet inte vad det är för låt
förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt





ngn som har en idé på hur vi kan göra
den här jävla bloggen lite roligare?
kanske överlåta den till någon annan...





Dagens soundtrack #2: Daniel Adams-Ray - Förlåt att jag aldrig sagt förlåt